Laboration om Vikt

Jag var ju inte här på denna veckas laboration, och kan därför inte skriva något till er. Så jag delar istället Birgittas blogginlägg från Pythagorasbloggen. Kommentera under era upplevelser av laborationen.





Veckans laboration handlade om "vikt" ur olika aspekter.
Genom att väga olika föremål med en våg kan vi bestämma vikten av föremålet. Men med "vikt"  kan vi också mena värdet av någonting, såsom vikten av att lära sig matematik.

När vi väger olika föremål anger vi föremålets vikt i  gram, hektogram eller kilogram.Vilken av de olika enheterna vi väljer beror på vilket föremål vi väger. Om vi köper godis brukar vi prata om hur många "hekto" godis vi köpt. Om vi köper potatis kanske vi pratar om hur många "kilo" vi köper och om vi köper saffran anger vi enheten gram. När vi på svenska säger "kilo" eller "hekto" menar vi underförstått att det rör sig om kilogram eller hektogram.

Vi kan också omvandla en viktenhet till en annan eftersom det finns ett samband mellan de olika vikterna. 1 kg = 10 hg =1000g och det innebär att 1 g = 0.01 hg = 0,001 kg och därför är
1hg = 100g.  Hekto (h) och kilo (k) är "prefix", vilket innebär att k betyder 1000 och h betyder 100. Det finns också prefix som står för mycket små tal exempelvis 1 mg (milligram) som är lika med en tusendels gram, 1 mg = 0,0001 g och 1 mikrogram som är lika med en miljondels gram; 0,000 001 g och nanogram som är lika med  en miljarddels gram;
0,000 000 001 g. Det finns alltså prefix både för mycket stora och för mycket små tal.

Laborationen innebar också att vi försökte uppskatta vikten hos olika föremål. När vi uppskattar en vikt så utgår vi från våra erfarenheter om vad  olika föremål brukar väga och sedan gissar vi lite.

Jag upplevde att vi både hade trevligt och lärde oss mycket under vår laboration. Vi lärde oss både sådant som är nödvändigt att kunna när man ska räkna med vikt och ord som används i samband med att man väger och pratar om olika föremåls vikt.

Birgitta